söndag 9 december 2012

Intervju med Mankan



 Intervju med Mankan om bland annat pirkar och dess konst J

Fråga 1: Hur kom det sig att du började bygga egna pirkar?

Största anledningen är nog att jag gillar att hantverka över lag.
Jag brukar försöka mig på att tillverka det mesta själv, på vägen fram har ja provat det mesta i fiskeväg.
En annan anledning är att jag skaffade mig nya favoritpirkar varje säsong och till slut visste jag inte vad jag skulle fiska med.

Men det hela började med att jag endast hade en pirk kvar av en modell vars tillverkare gått ur tiden. Så jag gjorde en replika på den och det resulterade i Mankan45 V.

Fråga 2: Vad är det bästa med att bygga en egen pirk eller 3krok och fånga fisk på den?

Sen juniortiden har man ju tillverkat både spön krokar och även nån pirk med skiftande kvalitet. Men visst är det extra roligt när man fångar fisk med egenhändigt tillverkade redskap.

Sen ska man inte ge upp bara för att kroken inte ser köpt ut vid första försöket.
Det ligger alltid många timmars erfarenhet bakom de finaste hantverken.
Men jag betvivlar att abborren synar att limkulan är perfekt =)


På senare år gläds man även åt alla fiskare som hör av sig med sina historier de upplevt med Mankanpirken.

Fråga 3:  Om du skulle bara få använda en enda pirk vilken skulle det då bli?

Det skulle oavkortat bli Mankan 45U eftersom det är min allroundpirk. Den kan ju faktiskt fiskas från strandkanten ut till 7-8 meter även om den gör sig bäst på 3-4m.

Fråga 4: Hur mycket väger den största abborre du fångat på någon av dina pirkar?

Den största invägda tyngde vågen till 1190g.
Sen är det väl ett 20-tal över 9hg som plockats upp.
De flesta fångade i jämtland såklart.

Fråga 5: Hur mycket fisk har du fått som mest på en pimpeltävling? Och vad använde du?

31 038g mäktade jag med att dra upp på Y-krokens tävling på Björköfjäden 2012.
Självklart fiskade jag med min Diamant81 som är skapad för just detta fisket.
Jag använde min slim-variant på 12g istället för den feta på 19g som de flesta andra använder.

Fråga 6: Hur tycker du man ska gå tillväga om man är en relativ nybörjare inom pimpeltävlandet? Tänkte på utrustning?

En idé kan ju vara att fråga nån tävlingsfiskare om man får köpa några färdiga spön.
Ett stort fel många gör annars är att de köper stora klumpiga okänsliga spön och kanske spinner på för tjock lina och nån liten platt pirk på det.
Resultatet blir att pirken knappt sjunker och linan hänger som en korkskruv i hålet.

Kommer man ut på isen med rätt utrustning ökar chanserna att få fisk och sen är man biten för livet.

Ordenligt på fötterna och lager på lager på kroppen gör ju vistelsen på isen trevligare också.

Kan man sen komma ut med någon erfaren fiskare är det ju det bästa.
Som nybörjare kan det vara svårt att veta vart man ska börja söka efter fisk och framförallt veta vart man ska se upp för svag is.

Fråga 7: Vilka är dina läromästare eller har du lärt dig själv att pimpla och göra egna pirkar?

När det gäller fisket har jag alltid klarat mig själv.
I slutet av 80-talet var vi ett gäng juniorer som höll ihop och samsades om en isborr när vi deltog på KM.
Men sedan 15-årsåldern har jag vart ganska ensam i min klass med undantag nån tävling ibland då man lyckades lura med sig nån.
När det gäller pimpelfisket tycker jag många äldre gubbar var väldigt ego och dåliga på att bjuda på tips om fiskeställen och utrustning, med undantag av några få snälla gubbar.

Där tycker jag att Internets intåg i pimpelvärlden har förändrat mycket till det possitiva. Man kanske lära sig mycket genom forum, hemsidor och filmer.
Och jag tycker det är öppnare och mindre hemlighetsmakeri bland den nya pimpelgenerationen vilket jag tycker är bra.

Vad det gäller pirktillverkningen har jag även där gått min egen väg. Ska jag vara ärlig vet jag faktiskt inte hur andra tillverkar sina pirkar, men jag tror mitt tillvägagångssätt är helt avvikande.
På senare tid när man kollat in bloggar mm har jag förstått det som många pressar och stansar sin plåt och sen fyller ena halvan och löder dit andra halvan.
Själv klipper och bockar jag all plåt för hand. Och löder mina på mitt vis som jag gjort sen första pirken.

Vad som är bäst eller går snabbast vet jag inte.
Men lägger man ner 600-700 timmar varje år blir man bra till slut på just sin egen grej.

Fråga 8: Vilka är dom 3 roligaste pimpeltävlingarna och varför?

Eftersom man är uppväxt några mil från Hjälmaren så tycker jag att Hjälmartävlingarna alltid är extra roliga. Dessvärre lyckas jag aldrig nå vidare där.

Norarycket är också en rolig tillställning.
Alltid bra arrangerat av NoraGyttorp och förhållandevis mycket folk där även om det minskat väsentligt sen man var där för 20 år sedan.

Sen har vi ju Björköfjärden som med sitt speciella fiske och höga vikter alltid lockar extra mycket när säsongen drar igång.

Fråga 9: Om du skulle ge tips till någon som precis startat att göra sina egna pirkar eller kommer starta? Vad skulle du kunna avvara för tips då?

Oj det var svårt att svara på.
Men mina 3000 timmar i ryggen vet jag ju precis hur min plåt reagerar, hur blytennet beter sig osv.
Tror helt enkelt man ska försöka hitta sin egen väg och det gör man oftast genom att göra om och göra rätt om det inte blir bra från början.

Om jag skulle stöta på nån yngre förmåga som var i startgroparna med riktig glöd och framåtanda skulle jag kunna dela med mig av några lärlingstimmar så de kommer igång.
För övrigt har jag inga klockrena tips.



Fråga 10: Du är en av Sveriges absolut bästa pirk tillverkare hur har din resa dit varit?

Tack för utmärkelsen, men vi är nog många duktiga hantverkare i landet.
Jag tog mina första stapplande steg i mars 2008 och fick fram 45v och 37v.

Sedan dess dominerar min U-serie 37, 45 50 och 58mm
V- serien har kommit i skymundan helt.

Diamanten har ju fått sin egen framgångssaga på B-fjärden och där är det 81mm som gäller.
Men den finns även som 37, 43 och 51mm.
Har tillverkat några slimvarianter på 66 och 81mm.

Jag brukar göra uppehåll från pirkarna mellan april-juni och då hinner jag fundera på utvecklingar och nya modeller.
Sen när allt drar igång hinner jag aldrig med att göra några prototyper utan spinner vidare på inarbetade modeller.

Men jag har några nya pirkar som provfiskas av mig och några få andra.

Snart har jag 2 veckor julledigt från mitt ordinarie jobb och då tänkte jag avvara lite tid att tillverka Mankan 41u både i standard-utförande samt en mer simmande modell.
Ska även fortsätta med min mer seglande variant av tafspirk som jag sagt under flera år att den ska bli färdig.

Annars är det bara hårt slit varje kväll och helg som tar en framåt.
Det sägs att man brukar bli bra på nånting efter 10 000 timmar vare sig det gäller sport, hobby eller jobb.
Så än är det ett tag kvar innan man är riktigt vass på det man gör =)



Nästa blogginlägg kommer handla om teknik och krokar  

skitfiske och snart syns vi på isarna ...